Vätgas är avgörande för att minska koldioxidutsläppen, och det är därför vi vill öka användningen av den avsevärt

Rotterdams hamn inleder sin process för minskade koldioxidutsläpp

Med en årlig godsomsättning på inte mindre än 467 miljoner ton (år 2022) är Rotterdams hamn den största i Europa. Den är också Europas största energihubb. Randolf Weterings är Program Manager Electrification & Hydrogen New Business vid Rotterdams hamn. Som sådan känner han bättre än någon annan till utmaningarna med att minska koldioxidutsläppen i hamnen och energihubben.

”Rotterdams hamn är en viktig port för varor och energi till nordvästra Europa”, förklarar Randolf Weterings, ”så hamnen står för 13% av Europas totala energibehov. Dessutom är själva hamnområdet mycket stort. På en yta som är 42 km lång och 2 till 5 km bred finns cirka 3 000 företag i hamnen. Detta innebär att projektet att minska koldioxidutsläppen i hela området är en verklig utmaning.”

Pelarna för minskade koldioxidutsläpp

”Under 2016 lanserade vi konkreta projekt för minskade koldioxidutsläpp som bygger på fyra pelare: effektivitet och infrastruktur, ett nytt energisystem, ett nytt råvaru- och bränslesystem samt hållbara transporter. När det gäller infrastruktur vill vi se till att vi har alla faciliteter vi behöver för att minska koldioxidutsläppen: ett större och kraftfullare elnät samt tillräckliga nätverk för vätgas, CO2, värme och ånga.” 

”Det nya energisystemet är inriktat på förnybara energikällor, men omfattar också elektrifiering av industrin och en utbyggnad av vätgasprogrammet. Vi ser vätgas både som en energikälla och som en byggsten för råvaruomställningen. Den stora styrkan med vätgas från förnybara källor som vindkraft är att den är koldioxidfri och gör det möjligt att transportera och lagra förnybar energi.”

”Det nya systemet för råvaror och bränslen syftar till att utveckla bioindustrier och etablera en cirkulär ekonomi. Slutligen omfattar pelaren för hållbara transporter bland annat användningen av rena bränslen för fartyg och lastbilar till och från Rotterdam.”

Vätgas: nyckeln är att lägga i en högre växel

”Vätgas är ett av nyckelelementen i utfasningen av fossila bränslen, så vi vill öka användningen av den avsevärt. Vi talar om både koldioxidsnål vätgas och förnybar vätgas, eftersom vi inte kan begränsa oss till bara en av de två - åtminstone inte på kort sikt. Vår ambition är att till 2030 kunna producera 0,6 miljoner ton klimatneutral vätgas lokalt varje år, och att vi ska importera ytterligare 4 miljoner ton per år.”

”När det gäller lokal produktion fram till 2030 räknar vi med 0,5 miljoner ton koldioxidsnål vätgas och 0,25 miljoner ton förnybar vätgas. 0,2 miljoner ton kommer vi att få fram genom att fånga upp koldioxidutsläpp från befintliga vätgasanläggningar och lagra dem säkert i underjordiska gasfält. Detta är vad Porthos CCS-projekt kommer att åstadkomma. I oktober 2023 fattade Porthos det slutliga investeringsbeslutet och sedan dess har de första materialen för driftsättningen av Porthos redan levererats. Vi räknar med att vara i drift om två år.”

”De återstående 0,3 miljoner ton koldioxidsnål vätgas kommer från H-Vision-projektet: avfallsgaser från industrin, som kommer att omvandlas till vätgas i framtiden.”

Förnybar vätgas

De 0,25 miljoner ton förnybar vätgas kommer att produceras av elektrolysörer. Dessa kommer att installeras i en konverteringspark som ligger i Maasvlakte. Air Liquide planerar att bygga en 200 MW elektrolysör där. 

”Men eftersom vi vill ha en vätgaskapacitet på 2 till 2,5 GW till 2030 har vi börjat bygga en andra konverteringspark. Vi kommer att ställa marken för denna konverteringspark till förfogande för det konsortium eller den part som vinner upphandlingen av vindkraftsparken IJmuiden Ver. Den förnybara elen från vindkraftsparken kan sedan användas för att producera förnybar vätgas i stor skala.”

”Utan förnybar el är det omöjligt att producera förnybar vätgas med elektrolysörer, vilket är anledningen till att producenterna behöver ett sådant fångstavtal. Detta tillvägagångssätt är också i linje med de nya europeiska reglerna för förnybar vätgas. Dessutom är det ett effektivt sätt att integrera vindkraft i energisystemet på bästa möjliga sätt. Och genom att planera vätgasproduktionen vid kusten undviker vi att lägga ytterligare belastning på högspänningsnätet. Det är därför ministeriet uppmuntrar detta tillvägagångssätt.

”År 2050 räknar vi med att Rotterdam har cirka 20 till 25 gigawatt grön energi från havsbaserade vindkraftverk för produktion av förnybar vätgas på land, eller vätgas som redan produceras på plats av vindkraftverken själva.
Dessa 20-25 gigawatt är också det maximala som kan uppnås, eftersom vi också behöver vindkraft för att ersätta koleldade kraftverk, och vi har inte mer utrymme för att installera fler vindkraftverk. Med tanke på alla andra aktiviteter i Nordsjön kommer det helt enkelt inte att vara möjligt att göra mer.”

Import

Vi kan inte producera tillräckligt med förnybar energi i nordvästra Europa för att tillverka den vätgas vi behöver, så vi måste importera en stor del av den. För Rotterdams hamn handlar det om cirka 18 miljoner ton per år fram till 2050. I detta syfte för hamnen för närvarande samtal med mer än 20 länder. Förutom den geopolitiska situationen är priset på el som genereras från förnybara energikällor en nyckelfaktor. I regel är elpriset lägre i länder med bättre sol- och vindförhållanden än här.

Det finns flera sätt att transportera vätgas över långa avstånd, vart och ett med sina egna styrkor och svagheter. Men med tanke på den korta tid som återstår för att nå målen för 2030 kommer vi fram till dess främst att behöva använda ammoniak, vars teknik redan är allmänt tillgänglig. I Rotterdams hamn har nio terminaler redan meddelat att de kommer att importera vätgas, och sex av dem har åtagit sig att göra det på grundval av ammoniak.

”För förnybar vätgas som produceras inom EU finns det nu ett certifieringssystem som gör det möjligt för producenterna att bevisa att vätgasen är 100 procent förnybar. Men för vätgas som importeras från länder utanför EU är certifieringsprogrammen ännu inte helt harmoniserade. Hydrogen Council - där Rotterdams hamnmyndighet och Air Liquide är medlemmar - har dock redan nått de första överenskommelserna i denna riktning vid det senaste klimattoppmötet, COP28”.

Infrastruktur

I slutet av 2023 påbörjade Hynetwork Services (ett dotterbolag till Gasunie, det nederländska gasinfrastrukturföretaget) byggandet av det nationella vätgasnätet. Från och med 2030 ska detta nätverk länka samman de viktigaste industriregionerna i Nederländerna och upprätta en förbindelse med Belgien och Tyskland. Den första delen kan tas i bruk redan 2025 och ska förbinda Maasvlakte med Pernis.

”Vi behöver också ett mer kraftfullt och bättre utrustat elnät. Det är därför som nätoperatören Tennet bygger en ny högspänningsstation på Maasvlakte. Detta kommer att göra det möjligt för oss att på ett optimalt sätt underlätta alla dessa storskaliga havsbaserade vindkraftsprojekt och de planerade elektrolysörerna.”

Air Liquide

”Air Liquide är en viktig partner för oss, inte minst för att företaget är en föregångare och accelerator i projektet för att förbättra hamnens hållbarhet, särskilt när det gäller vätgas. Air Liquide driver flera produktionsenheter och bolaget har en stor infrastruktur. Vi förväntar oss också att Air Liquide kommer att spela en viktig roll i importen och bearbetningen av vätgas. Med sin kunskap och erfarenhet kan Air Liquide också hjälpa andra aktörer i hamnen att gå över till vätgas.

Från ord till handling

”Lyckligtvis är de dagar då vi bara pratade förbi. I dag går vi verkligen från ord till handling. Vi har märkt att så fort regeringen fattar viktiga beslut så går det fortare.

”När Green Deal kom till hade ett antal nyckelaktörer redan fattat beslut om att börja använda vätgas. Air Liquide var en av dessa pionjärer. De visste redan då att vätgas var nödvändigt för att minska koldioxidutsläppen, så de låg långt framme i utvecklingen.”